Naturvårdsverket har samlat reglerna i vägledningen jordmassor innehållande invasiva främmande växtarterNaturvårdsverketJordmassor innehållande invasiva främmande växtarterLäs på naturvardsverket.se . Till den hör en broschyr från juni 2026NaturvårdsverketHantering av jordmassor med främmande invasiva arterLäs på naturvardsverket.se för den som beställer eller utför grävarbeten.

Vad som gäller

Förbuden gäller arter på EU:s förteckningEU-rättsaktKommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1141Läs på EUR-Lex och på den nationella förteckningen i förordningen (2026:311)Svensk författningFörordning (2026:311) om invasiva främmande arter1 kap. 5 §”I bilagan till denna förordning finns den nationella förteckning över invasiva främmande arter av betydelse för Sverige som får upprättas enligt artikel 12.1 i förordning (EU) nr 1143/2014 (den nationella förteckningen).”Läs 1 kap. 5 § på riksdagen.se , till exempel jättebalsamin, jätteloka, gudaträd, blomsterlupin och vresros. Sedan den 7 augusti 2025 står även parkslideNaturvårdsverketParkslideLäs på naturvardsverket.se på EU:s förteckning. Den kan få stor spridning när jord med rotdelar flyttas.

Jordmassor med grobara delar från dessa arter får inte släppas ut i miljön. De får inte heller användas eller överlåtas utan att arterna utrotas. Massorna får inte transporteras, utom till en anläggning där arterna utrotas.

Hantera massorna på plats

Naturvårdsverket anser att massorna i första hand bör hanteras och bekämpas där de uppkommit. Växtdelarna kan bekämpas utan att jorden grävs upp. Massorna kan också användas i en konstruktion inom arbetsområdet. Sedan den 1 juli 2026 kan undantaget för icke-förorenade schaktmassor i 15 kap. 3 § miljöbalkenSvensk författningMiljöbalk (1998:808)15 kap. 3 §”Detta kapitel och föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet ska inte tillämpas på icke-förorenade schaktmassor, om det är säkerställt att materialet kommer att användas 1. i sitt naturliga tillstånd, 2. för byggnads- eller anläggningsändamål, 3. på den plats där arbetena utfördes, och 4. på ett sätt som inte skadar eller innebär någon olägenhet för människors hälsa eller miljön.”Läs 15 kap. 3 § på riksdagen.se gälla även massor med invasiva arter, om massorna används på samma plats och skyddsåtgärderna räcker. Ett exempel är att massorna läggs så djupt att växtdelarna inte kan gro.

När massorna måste köras iväg

Naturvårdsverket rekommenderar att jorden flyttas så lite som möjligt. Måste massorna ändå köras iväg ska de till något av följande:

  • en behandlingsyta där växtdelarna bekämpas
  • återvinning i en anläggningskonstruktion, till exempel en sluttäckning under tätskikt, där växtdelarna innesluts
  • en deponi, som är sista alternativet.

Lasset ska vara täckt så att inget sprids längs vägen.

Kontrollera platsen i Sonda

I Sonda kan du söka på fastighetsbeteckningen eller adress där massorna ska grävas upp. Slå sedan på SLU:s kartlager med fynd av invasiva arter. Ett fynd på eller nära fastigheten är ett skäl att inventera noga. En plats utan rapporterade fynd kan ändå ha invasiva växter. Kartan visar även EBH-objekt, alltså potentiellt förorenade områden i länsstyrelsernas register, och nedlagda deponier i närheten samt SGU:s jordartskarta. Därmed kan det bli lättare att sammanställa ursprung eller säkerställa att rätt provpaket beställs vid analys av proverna.

Som avfallsproducent kan du också söka på adressen eller fastighetsbeteckningen och se vilka mottagningsanläggningar i Sondas katalog som ligger närmast, sorterade efter avstånd fågelvägen. Då blir det lättare att hålla transporten kort. Sonda visar inte om anläggningen tar emot massor med invasiva arter, så stäm av det innan massorna körs dit.